Jag märker att jag blir som lite manisk när jag börjar känna symtom som tidigare, jag måste hålla mig igång för att inte känna av det. Så jag fixar mat, plockar och städar i förtältet, bäddar i husvagnen, dukar av, sorterar i kyl och skåp osv.

Sov dåligt inatt och fick gå upp tidigt då Gustav tog morgon vid 06. 

På förmiddagen åkte Hedvig och Gustav ut med båten en liten sväng med Ellinor, morfar och Macke. Under tiden samlade jag ihop alla våra saker och packade in i bilen, städade och plockade lite, flyttade runt på saker, allt för att hålla igång och inte känna efter!

När vi skulle åka hem ville Hedvig bestämt stanna kvar en natt till så hon kommer hem imorgon. När vi väl börjat åka så kände jag tryck över bröstet komma smygande sakta med säkert. Också pirrningar och domningar i armar och fingrar. När vi kom hem så kastade jag mig på pallkragarna och började helt bestialiskt rensa och slita upp grödor och blommor med rasande fart. När jag var färdig insåg jag att det också varit för att hålla ångesten och symtomen borta.

Så jag gick undan upp till Gustavs rum och somnade ganska direkt. Vaknade till flera gånger av muskelryckningar och invärtes skakningar.  Tjuter i öronen också, tysta men ändå där, men inte hela tiden som tur är.

Var nyss nere och åt ett par smörgåsar men smet upp till övervåningen igen då Gustav leker lite för vilt just nu. 

Gjorde 2 utbakade flätor på Ellinor innan vi åkte hem