Att möta förlossningssmärtan
Den här köpte jag på stan häromdagen innan jag gick till massören. Har inte hunnit läsa mera än 50 sidor än så länge men den känns riktigt bra! Redan flera saker jag läst som jag känner kommer hjälpa sedan vid förlossningen. Tex vill jag skriva ett förlossningsbrev denna gång. Där ska det tydligt framgå att jag vill ha smärtlindring! (Hade inget alls vid Axels förlossning) kommunikation är också superviktigt! Jag vill hela tiden under förlossningen veta vilket skede vi är i (kontrollbehovet...) och så behöver jag nog bli påmind om att smärtan inte varar för evigt, att den leder till nåt positivt. Vill inte låsa mig och låta rädsla leda till kontrollförlust som i sin tur skapar panik. Jag måste känna mig trygg. Tidsperspektiv vill jag också ha, så att jag vet var i födandet jag befinner mig. 

Jag är orolig att upplevelsen från Axels förlossning (för den var tyvärr hemsk!!! Så hemsk att jag ringde min syster direkt och fick henne att svära på att hon aldrig skulle bli gravid för att föda barn går inte för då dör man) ska påverka mig negativt när värkarna kommer denna gång. Mitt mantra under förlossningen med Axel var "Aldrig mer, aldrig mer!!" Dom orden upprepade jag högt säkert 1000 ggr under förlossningen.

Författaren till den här boken är chefsbarnmorska på BB Stockholm och har 40 års erfarenhet inom förlossningsvården. 




Tänk att om  bara ca 3 månader så ska man vara med om en förlossning igen. 

Jag hittade boken i pocket på Akademibokhandeln. Den finns i ombuden också men då kostar den 200kr, i pocket kostade den 85kr.
Anonym

Upplevde du Hedvigs förlossning lika "hemsk"? Har själv bara varit med momsen och den var just hemsk!

Svar: Hedvig föddes ju med planerat kejsarsnitt pga föreliggande moderkaka, så där kände jag ju ingenting alls.
Tessan

Anonym

Momsen = med om 😝

Svar: Haha
Tessan

Anonym

Så olika det kan va. Fått två barn och riktiga drömförlossningar. Väldigt snabba dock (första barnet kom jag in när jag var 9 cm öppen) ingen smärtlindring på någon av barnen.

Svar: Grattis till dig! Jag hoppas få uppleva nåt liknande denna gång! Med Axel kom jag in och var 1 cm öppen och 2.5 timmar senare var jag öppen 10 cm. Mina värkar gick heller aldrig ner utan höll sig på högsta toppen konstant (det här har jag efteråt fått se diagram på efter ctg-registreringen) så jag hade aldrig ens 1 minut att vila eller andas ut på, usch alltså!! Tillslut blev det sugklocka. Åh jag hoppas på en drömförlossning! Eller åtminstone en skaplig 😁
Tessan

Anonym

Precis så hade jag oxå med väldigt intensiva och täta värkar. Tror just det gör det jobbigast för man får i gen återhämtning o paus. Man blir helt besatt av att andas lustgas vilket gör en ännu mera borta 😩

Svar: Ja fy alltså!!!! Jag provsmakade bara på lustgasen en gång innan jag kastade bort den och vägrade ta den igen! Fick sånt kontrollbehov och klarade inte av att känna mig snurrig och dåsig! Den här gången ska jag försöka komma överens med den!!!! Med Axel hade jag ju noll smärtlindring (förutom det halva andetaget med lustgas) inte ens Alvedon.. Fy så hemskt det var!!!!!! Usch jag freakar ur här hemma snart 🙈😂
Tessan

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress