3/4
75% 

Imorgon går vi in i vecka 31, äntligen börjar det rulla på lite. Har känts som att vi suttit fast på vecka 28 i månader på nåt vis. Imorgon om vädret och kroppen tillåter så ska jag kanske försöka mig på en liten promenad. Mår ju så mycket bättre nu än tidigare. Det går inte ens att jämföra! För bara några veckor sedan så var jag helt handikappad!! Kunde knappt ta mig upp på övervåningen eller ner heller för den delen. Kunde ju inte ens resa mig ur soffan utan hjälp ibland. Det känns som man har släppts ut ur ett fängelse nu, sammandragningarna är nästan obefintliga. Visst får jag lite sammandragningar ibland men absolut inte som förut! Förvärkar har jag inga just nu. Hade inte urinvägsinfektionen upptäckts så är jag nästan övertygad om att jag hade fött där nånstans. Förvärkarna blev ju bara starkare och starkare och tätare och tätare och vissa behövde jag ju nästan andas igen när dom var som värst. 

Nä, jag är så tacksam för att jag får må så här bra nu! Det började verkligen tära på psyket där ett tag!
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress